Kirjoittanut
Framtidstro är ett centralt begrepp inom barn och ungas välmående och fenomenet påverkar de beslut man tar i dagsläget. Redan år 2016 publicerade Ungdomsbarometern oroväckande resultat om att barn och ungas framtidstro har vacklat märkvärt. Sedermera har bland annat pandemi, klimatförändring och krig påverkat framtidstron ur olika synvinklar och det står tydligt att unga upplever det utmanande att föreställa sig en ljus framtid.
Den minskade framtidstron har dock inte gått obemärkt. En mängd aktörer inom samhällets olika sektorer arbetar målmedvetet med att stärka barn och ungas framtidstro.
Hoppfulla tecken kan urskiljas ur till exempel Barn- och ungdomsstiftelsens rapport om framtidstro från 2022 (på finska), där 52 procent av svararna uppgav en stärkt personlig framtidstro inom de fem senaste åren. Samtidigt uppger dock 41 procent en försämrad tro på den världsomfattande gemensamma framtiden.
En fortsatt insats för att öka framtidstron hos barn och unga behövs alltså också under de kommande åren.
Skolsamarbetsnätverket för samman olika aktörer
Skolsamarbetsnätverket i södra Finland är ett konkret exempel på hur framtidstron hos unga kan stärkas genom samarbete. I september 2024 samlades nätverket i Helsingfors för att höra mer om varandras verksamhet, lära sig och dela med sig tankar kring aktuella ämnen.
Barn- och ungdomsstiftelsen presenterade delar av Framtidslabbet-konceptet, där framtidstänkande är en kompetens som går att utveckla. Tillsammans med seminariedeltagarna testade vi övningar, vilka vi också använder i arbetet med unga. Att själv få ta del av övningar gör det enklare att anamma innehållet.
Diskussionerna under seminariet var livliga och behovet för ett forum för utbyte av expertis och kontakter syntes klart. Det är imponerande att se hur de olika organisationerna arbetar för samma mål, en stärkt framtidstro, från olika synvinklar.
Skolsamarbetsnätverket började som en informell grupp bekanta inom branschen och har längs med åren utvecklats till ett aktivt forum för organisationer och sakkunniga inom barn- och ungdomsarbete samt utbildningssektorn. Vid sidan om kontinuerlig kontakt träffas nätverket vid diverse evenemang och seminarier. Nästa steg för är att fortsätta med seminariedagar, vara synliga på Educa-mässan, och växa nätverket samt föra samman fler aktörer.
Bild: Oscar Lehtinen, HelsingforsMission. Heidi Enbacka och Ville Bengs från Barn- och ungdomsstiftelsen presenterade verksamhet under Skolsamarbetsnätverkets seminariedag och utmanade deltagarna att öva på sina kunskaper inom framtidstänkande.
Skribenten Ville Bengs arbetar som producent för idétävlingen Spring och Framtidslabbet vid Barn- och ungdomsstiftelsen.
Skolsamarbetsnätverket i södra Finland
Nätverket innefattar Barn- och ungdomsstiftelsen, Stiftelsen Bensow, Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf, PEPP, Psykosociala förbundet, Haru/ Svenska folkskolans vänner, Känsla rf, Stationens barn, Barnavårdsföreningen, Folkhälsan, Ekvalita, HelsingforsMission, Livslust-projektet, Pelituki, Luckan, Mieli, Rädda Barnen, Regnbågsallians rf och Mannerheims barnskyddsförbund. Nätverket har som mål att främja finlandssvenska ungdomars välmående och framtidstro.
