Ungdomars framtidstro är under prövning. Framtidslabbets mål är att unga inte endast ska se på framtiden som något skrämmande, utan också är något man är med och skapar och kan se framemot.
Signalspanare-modellen är en del av Framtidslabbets verksamhet där unga behandlar framtiden ur olika perspektiv. Under verksamheten deltar studerande på andra stadiet i Signalspanare-fortbildningen och åker sedan ut för att dra workshoppar för högstadieungdomar.
Gymnasiestuderande Julia och Vilmer besökte Cronhjelmsskolan i Larsmo. Under en workshop bekantar sig elever med framtidstänkandets grunder, alltså att framtiden inte går att förutspå eller är förutbestämd och att den går att påverka.
Under workshopen görs en övning som kallas Framtidens tidskrift där man funderar på hur en positiv signal kunde se ut på den egna orten år 2043.
“Det var härligt att dra workshoppar om framtiden då eleverna var så aktiva deltagare”, säger Vilmer.
Erfarenheten av att dra workshoppar är något Julia tänker sig ha nytta av i framtiden.
“Det var roligt att höra att både elever och lärare tyckte att workshopparna var intressanta och viktiga”, berättar Julia.
Under Julia och Vilmers handledning gjorde Cronhjelmsskolans elever på årskurs 7 och 9 en nyhet till Framtidens tidsskrift där man funderade på hur det kunde se ut om naturen fick en större roll på hemorten.
Framtidslabbets signalspanare höll under hösten 2023 workshops för närmare 500 elever i Larsmo, Vasa och Karleby.
Enligt responsen har elever som deltog i workshopparna tyckt att timmen var rolig. Man har gett workshopparna ett skolvitsord med medeltalet 8,3. Därtill konstaterade över två tredjedelar av eleverna att de lärt sig något nytt och en förstärkt tro i att man kan påverka framtiden.
Framtidslabbets signalspanare-modell kan i fortsättningen tas i bruk av skolorna genom att lärare tar del av nätkursen Framtidstänkandets ABC. Framtidslabbets verksamhet understöds av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne.
Läs nyheten som unga i Larsmo gjort
Rubrik: Larsmo slutar med asfaltvägar
Ingress: Stigarna tar över Larsmo igen. Man börjar riva asfalten – vill ha naturen tillbaka.
Brödtext: Larsmoborna vill ha stigar och grusvägar. Folk slutar med bilar och cyklar och går igen. Asfalten förstör naturen. Kommunen vill spara pengar och satsa på rosa ekologiska båtar.
