”Jag hade svårt att lära mig att läsa och skriva. Jag upptäckte att jag inte förstod bokstäverna men vågade inte be om hjälp. I andra klass fick jag diagnosen ’ordblind’, som dyslexi kallades då. I trean kom jag till en specialklass för barn med lässvårigheter, en så kallad läsklass. Min lärare där var en mycket hängiven pedagog som använde modern pedagogik. I hennes klass fick vi göra mycket roligt, som att sätta upp pjäser, och jag märkte att jag var bra på att hitta på berättelser. Jag lärde mig snart att skriva och tänkte då att ’det här ska jag hålla på med’.
Senare utbildade jag mig till lågstadielärare tack vare min fröken i läsklassen. Klassrummet där var en sådan mysig miljö. Som lärare blev jag fascinerad av läsinlärning, jag kände igen mig i barnen som hade svårt med läsning. Under mina år som författare har jag gjort många författarbesök där jag träffat barn. Jag har alltid pratat om att jag själv hade det svårt med läsning. Det är viktigt för dem att höra att vuxna haft det likadant. Det hjälper dem att komma vidare.
Läsning och litteratur måste finnas med från början. Föräldrar måste förstå hur de kan bidra till att barnet skaffar en fungerande läsförmåga. I skolan förklarade vi för föräldrarna att det stora ordförråd barnen behöver för framtiden får de genom att läsa mycket och att de blir lästa för. Som förälder ska man inte tänka att läsning är enbart skolans ansvar, man spelar själv en viktig roll.
Det är viktigt att upptäcka att man är en läsare! Upplevelsen av att man klarar av att läsa leder till att man vill ta en bok till. Man behöver träna, mängdträna, för att bli duktig på läsning. Är det då roligt att läsa skaffar man träningen själv. Att en bok utspelar sig i en miljö barnen känner igen sig i är viktigt. Det blir både roligare och mer lättläst. Fokus ska inte vara på att den innehåller lätta ord, det ska vara en fascinerande berättelse.
Att kunna läsa ger oss en inblick i andra världar, att lära känna andra människors värld. Kan du läsa böcker kan du ta del av deras tankar, både från förr och nu. Du kan läsa om länder dit du kanske aldrig kommer. Du förstår att andra människor har liknande problem som du själv. Det är också viktigt ur en demokratisk synvinkel då det ger dig möjligheten att ta del av nyheter, information och kultur. Du kan också göra din egen röst hörd.”
Helenas bästa läsminne:
Som ung läste jag Per Anders Folgeströms Stadserie. Det var en stor upplevelse. Berättelsen påminner mycket om min mormors familj som bodde i precis samma kvarter där serien utspelar sig. De var fattiga och levde på ungefär samma sätt, så det var fascinerade att läsa den.
Helenas lästips inför Read Hour:
Skapa lugn och ro kring läsningen. Orda en plats med skön belysning och där det inte är massa störande ljud runtomkring. Är barnen små, läs högt för dem. Nybörjarläsarna kan man växel-läsa med, men välj en bok du vet att de klarar. Barnet läser en sida, den vuxna en, för då känner barnet att det inte behöver kämpa själv och hjälper dem vidare. Med äldre barn, läs varsitt kapitel i samma bok och sitt sedan ner och prata om det ni läst. Det är alltid bra att prata mycket om böcker.
